Sofia

I morse blev jag väckt av vad jag trodde var ett hejdundrande regnväder, men som visade sig vara en liten fågel som frenetiskt hackade med näbben på min fönsterruta! Det var fruktansvärt!
...och den ville inte ge upp heller, inte ens när jag drog för gardinerna så att den inte längre kunde se in i rummet. Den bara fortsatte att flyga rakt emot fönstret och hacka med näbben som en galning. Tänk er vad mycket den måste ha hackat när jag faktiskt trodde att det regnade!

Igår frågade Jo mig om jag hade matat fåglar, för att en liten fågel hade skrämt upp henne genom att gång på gång flyga in i hennes fönster och hacka på rutan. Självklart svarade jag att jag inte hade matat några fåglar, men vi hade lite roligt åt detta... Jo hade varit rädd att fågeln verkligen skulle lyckas ta sig in, för den verkade minst sagt vanvettig. Jag är också tacksam att min ruta inte gick sönder. Tack tack.

Jag vill aldrig igen bli väckt halv sju på en söndagmorgon när jag inte behöver gå upp, allra minst av någon som är mindre än en kubikdecimeter. Dessutom kunde jag ju inte somna om, eftersom fågelfät inte gav sig. Grrrr!
Vi kallar den nu "Djävulens utskott på Dartmouth Close"!