Sofia

Idag har jag och Dom bakat! Vi gjorde en kladdkaka, fast den blev snarare fluffig än kladdig. Hur som helst, vi hade ingen bakform, så vi tog vad vi hade, dvs en kastrull. Det var jättesmart... och funkade riktigt bra, trots att vi var lite oroliga över att ställa in den i ugnen!



Medan kakan stod i ugnen brände jag fyra skivor bröd i brödrosten, så brandlarmet gick på. Vi brukar "testa" larmet en till tre gånger i veckan (precis som de rekommenderar!), men detta var första gången som det var mitt fel...!

Dom försöker vika undan från bilden. Haha!! Misslyckat!
Det ser ut som att han drar några coola moves... vilket han aldrig gör.



Jag hade varit extra förutseende och köpt vaniljsås sist jag var och handlade. Färdigt och klart att förtäras framför teven!


Vi ropade på Alec typ tre gånger!
"Alec, we've made a cake!"
"Alec, come into the kitchen, we have a cake"
"a chocolate cake, Alec!"

Efter typ 20 minuter av total ignorans kommer Alec in.
"Oh, is it kladdkaka!?"

Nu är det bara två bitar kvar i kastrullen!

Kolla in min katt som sitter i fönstret. Han sitter där mest hela tiden, men han verkar nöjd med det!

Här kommer de första bilderna från England. Mina andra gick förlorade i samband med att min mobil stals... Nu har jag i alla fall tagit några själv med min gamla mobil som jag fått hit med posten, plus att jag fått några från min nya vän Hanna.

Hanna och jag tog en dag förra helgen och åkte till en nationalpark som ligger cirka 45 minuter härifrån med buss. Här kommer lite bilder därifrån!

Borde verkligen plugga inför fonetikprovet på fredag, men sitter i stället med mina huskamrater och kollar på University Challenge, vilket är en frågesport där de smartaste studenterna (Mr Good och Mr Guttenplan) från landets universitet tävlar i allmänkunskap på en mycket avancerad nivå.
Det kom en fråga om skandinavisk fisk som jag inte kunde... jag kan ingen fråga alls faktiskt!

Igår framför teven förhörde Dom mig på ord som razzle-dazzle, super-duper, helter-skelter, harum-scarum, hocus-pocus, willy-nilly, hully-gully, roly-poly, holy moly, herky-jerky, walkie-talkie, namby-pamby, mumbo-jumbo, loosey-goosey, wing-ding, wham-bam, hobnob, razzamatazz, rub-a-dub-dub, fiddle-faddle, ping-pong, pitter-patter, riff-raff, mish-mash, flim-flam, chit-chat, knick-knack, zig-zag, sing-song, criss-cross, shilly-shally, see-saw, hee-haw, flip-flop, hippity-hop, tick-tock, eeny-meeny-miney-moe, bric-a-brac, clickety-clack, hickory-dickory-dock, bibbity-bobbity-boo osv.
När han frågade om jag visste vad abracadabra betydde, sa jag att det visste jag och att det ju fanns en sång med samma namn.
Dom: "Den har jag aldrig hört."
Jo: "Inte jag heller."
Dom: "Hur går den då?"
Jag: *sjungandes* "Abra Abra Cadabra... I wanna reach out and grab ya"
Dom: "...men den har jag hört!! Den är asgammal, hur kan DU den???"

Hur kan man inte kunna den här dängan, frågar jag mig??!



Nu när ni har lyssnat på låten vill jag att ni sjunger med karaoke-verisionen! Snälla, för min skull...!

Jag har köpt marmelad. Själv för egna pengar. Marmelad!!
Är man i det vita rostade brödets land så är man!

Eftersom jag fick min mobil stulen, försvann även alla de kort jag tagit under min första tid här i Brighton.
Tur då att man har facebook :)
Dessa bilder är tagna under freshers' week i höstas när mina huskamrater flyttade in tillsammans, men alla ser fortfarande nästan likadana ut! Så nu kan ni se vilka det är jag delar hus med!


Detta är Alec, Jo och Dom! I vanliga fall ser de mer normala ut... :P



Kexälskaren Dom pluggar geografi och på fritiden spelar han frisbee och dator. Han sover omänskligt länge in på eftermiddagen när han är ledig, och är en allmänt skön och trevlig typ!

Alec är halvsvensk och pluggar till ingenjör. Han jobbar även på restaurang nere vid stranden, och är ofta hemma hos kompisar eller ute någon annanstans.

Jo uppvisar väldigt avancerade matlagningskunskaper och är en jättego tjej. Hon pluggar till barnmorska och har ganska ofta praktik. Mycket lättsam att prata med är hon också.

Hej och välkommen till Brighton! Lever du fortfarande?
Jadå, nu har jag bott här i två veckor och har så vitt jag vet kommit undan med livet i behåll...

Varför är du där borta egentligen?
Anledningen till att jag flyttat hit är att jag läser engelska på Götsborgs universitet nu under våren, men eftersom utbildningen är förlagd till Brighton har jag bosatt mig här (Det var därför jag anmälde mig till den liksom!). Detta innebär att jag har två nya mejladresser; en för Göteborgs universitet och en för University of Sussex, där jag vistas på dagarna nuförtiden. Invecklat va? Kursen slutar i mitten av juni, så någon gång efter sista tentan kommer jag hem till Sverige igen!

Vad har du fördrivit tiden med då?
De första dagarna bodde jag på ett litet B&B vid stranden och letade bostad för fullt när jag inte var på universitetet. I början var det mycket introduktion och man skulle liksom få ett grepp om staden och kursen. På senare tid har det börjat det komma mer arbete, och första tentan i fonetik tornar upp sig som ett berg den 19 februari! Annars är det nästan alltid någon kursare som har lust att hitta på något. Vi är 40 svenskar i min klass och 15 stycken i nivån över, så man känner sig knappast övergiven här. Det kan vara inflyttningsfest, restaurangbesök, fika eller shopping, men tyvärr hinner man inte riktigt med allt. Man måste liksom vila upp sig lite ibland också!

Och hur löste det sig med boende?
Utanför Sverige är det jättevanligt att man går ihop några stycken och hyr ett hus eller en lägenhet tillsammans, och delar på hyra och räkningar. Jag var och kollade på några rum av olika fräschhet och kvalitet, men fastnade ärligt sagt för det stället jag bor på nu så fort jag varit här.
Nu bor jag tillsammans med 3 brittiska studenter som är världens raraste. Vi är alla lika gamla, och har trevlig stämning tillsammans här i huset. Mitt rum var ledigt eftersom hon som bodde här innan mig hade flyttat in hos sin pojkvän, så det var bara för mig att skriva på kontraktet hos mäklaren och flytta in så snart jag kunde.
Huset har otroligt bra standard jämfört med de andra jag var och kollade på, och vi har de flesta nödvändiga faciliteter såsom tvättmaskin, torktumlare, micro, widescreen-tv, trådlöst, brödrost osv. Om det är något som är lite dåligt så är det läget på huset. Det ligger inte centralt direkt, utan mitt emellan universitetet och Brighton. Med buss går det bra att ta sig runt, men den går desvärre inte så ofta härifrån, så ibland får man gå 20 min ut till stora vägen där busstrafiken är tätare. Det är hur som helst inget stort problem!
Alltså, vi fyra som bor här har varsitt rum och delar på allt som finns i resten av huset. Måste säga att boendet antagligen är det jag är nöjdast med av allt hittills!

Och själva kursen då? Hur är den?
Kul.
Det är väldigt varierat, med flera olika småkurser... Grammatik, amerikansk kultur, brittisk kultur, professionellt skrivande och fonetik. Än så länge har undervisningen mest dominerat av fonetik, vilket är helt okej, men man lär sig ju inte direkt engelska utan snarare ännu ett nytt språk! Jag är väldigt nöjd med lärarna vi har också. Det känns jättekonstigt, för det är bara tre stycken. På gymnasiet hade man ju typ hundra!

Något dåligt som har hänt över huvud taget?
Det också! Förra helgen åkte jag till London för att hälsa på min tyska kompis Severine som skulle komma dit över helgen på semester. Vi hade en jättetrevlig dag och jag fick lite uppdatering på min tyska...! Men på kvällen när vi gick och satte oss på kafé försvann min handväska, buhu... Och det var INTE jag som slarvade bort den!! Den stod precis vid mina fötter på golvet, och jag kände att jag hade koll på den, men sen helt plötsligt stod den inte kvar där. Så någon måste med enorm skicklighet ha snott åt sig den och skyndat ut. Detta betydde att jag blev av med mobil, ipod, pengar, visakort, körkort, husnyckel och massa andra smågrejer som jag väldigt gärna skulle vilja fortsätta ha i min ägo, om jag själv hade fått bestämma.
Vi polisanmälde saken och Severine lånade ut £100 till mig, så att jag inte skulle behöva vara totalt pank, vilket var väldigt snällt. Så jag åkte hem igen utan handväska...

Redan nästa dag sa min lärare till mig att någon som hette Derek hade ringt henne och sagt att de hade hittat väskan! I onsdags när jag ändå var ledig åkte därför jag och en av mina huskamrater iväg till London igen, för att hämta väskan. Derek berättade att den hade legat slängd i en buske, och givetvis saknades alla värdesaker, men plånboken (utan pengar), husnyckeln, mina vantar och körkortet fanns fortfarande där! Nu behöver jag bara vänta tills mitt nya visakort och min gamla mobil som mina föräldrar skickat hit, kommer med posten. Sen är jag hel människa igen, och försäkringen täcker förhoppningsvis det andra som gått förlorat, så jag kan köpa NYA grejer! :)

Ojdå, det var tråkigt att höra, men skönt att det verkar lösa sig trots allt!
Har du upplevt någon kulturchock sedan du kom till England då?
Jaa! I mataffären står riskakorna vid chipsen och inte vid brödet!! Vad är detta? Uppochnervända världen eller?

Och vad gör du på fritiden?
På måndagskvällar går jag på spanska i en trevlig liten grupp, med en lärare som pratar i falsett. För tillfället är det allt jag gör, om man inte räknar med att hänga med kompisar och kolla på tv/umgås med mina huskamrater här hemma. När jag får mitt nya visakort ska jag köpa ett träningskort som jag kan använda på sportcentret på universitetet. Jag funderar även på att gå med i fotografiföreningen bara för att testa på något nytt, och kanske tar jag även något volontärarbete på någon rolig arbetsplats. Nog för att jag trivs bra här hemma, men det är ju roligt att komma ut lite också! En annan grej jag älskar är att gå runt på stan här och kolla i affärer, det är jättemysigt!

Vill ju inte pressa dig genom att ställa ledande frågor, MEN... Är du imponerad av vilket god och nyttig mat du inhandlar och lagar i ordning åt dig själv?
Yes så sjuuukt impad!