Reseskildring, del 2
Det är ju alltid så jättekul att lyssna på andras reseberättelser. Känns alltid som om man själv var där, fast man egentligen bara gick till jobbet och slet som vanligt... speciellt om man får höra om hur soligt det var, vilket god mat det fanns och se 500 bilder! Då känns det extra kul!!
...inte.
Därför är följande inlägg frivilligt att läsa!
När jag hade klivit av tåget i Bryssel var både Emelie och jag lite lagom hungriga så vi begav oss ut i stan för att leta reda på en trevlig restaurang, och hamnade på en smådyr pizzeria. Precis när vi hade satt oss kom jag på att jag lovat att sms:a Claudia när jag var framme, så att hon slapp oroa sig för att något hade hänt.
Kyparen kom och ville ta beställning, och eftersom jag inte hunnit titta på menyn än sa vi att vi inte var klara. Då sa kyparen att det var bäst att vi beställde på en gång, eftersom köket skulle stänga om tio minuter. Jag hann aldrig läsa igenom menyn, så jag bara pekade på en pizza jag tyckte verkade okej med tonfisk.
Visst smakade den gott, men Emelie och jag blev så stressade av att alla andra gäster gick ut och personalen började släcka ner i lokalen, så vi bad om att få våra kvarvarande halva pizzor i en pappkartong att ta hem i stället.
Det regnade rätt ordentligt när vi skulle gå till metron, så både kartongen och pizzorna blev fullständigt genomdränkta. Emelie åt upp sin nästan direkt när vi klivit in genom dörren, men jag sparade min till morgonen, så att jag garanterat skulle ha en cool frukost!
Vi sov länge, men begav oss senare ut till Europaparlamentets område. Eftersom det var lördag kunde vi inte se några som arbetade där, men man kunde trots det gå omkring bland byggnaderna.
I närheten passerade vi en lekpark... med två attraktioner! Kanske är politikerbarn lite mer allvarsamma än vanliga barn?
Jag hatar att jag ibland står sådär fult med fötterna! Jag gör det på vissa kort när jag inte riktigt vet var jag ska göra av mig själv om fotografen ta för lång tid på sig...
Vi var tvugna att ta ett till likadant kort, fast när jag står med bägge fötterna stadigt på jorden. Dock valde jag att publicera detta i stället, så att ni förstår vilka problem jag har ibland!
Till lunch blev det belgiska pommes, som belgarna är överstolta över! De inbillar sig att deras strips är av finare valör än någon annanstans. De har visserligen rätt, men inte så rätt som de själva tror...
Här började det spöregna, så kön flydde in under taket!
Man får pommesen i strut.
Efteråt mådde jag så illa att jag knappt kunde gå, och vi fick stanna till på gatan för jag trodde jag skulle spy. Men det är ju inte så trevligt att spy ute bland folk, så vi gick in på McDonalds där det fanns toaletter. Jag tillbringade så lång tid där att det blev kö utanför, men jag spydde inte i alla fall...
Jag gick i stället upp till Emelie som satt med någon annans bricka vid ett bord, så att det skulle se ut som om hon själv hade ätit... och där satt vi i ca 45 minuter så att jag skulle få ta igen mig.
Vi kom på att det var den blöta tonfiskpizzan som hade gjort mig illamående, och stripsen hade bara gjort det värre. Hur som helst kände jag mig bättre igen sen, så vi gick snart ut tillbaka...
På utvägen slogs vi av hur bra man förstår nederländska! Eftersom Belgien är tvåspråkigt måste de ha alla skyltar på båda språken. Här är ett exempel på en frukostannons med espresso och croissant.
Har ingen aning om vad det står överst på franska, men vem som helst kan ju läsa under att det står "Läcker, vacker var den!"
Symbolen för Bryssel är en liten naken pojke som kissar. Den finns på alla souvenirer, och i ett skyltfönster till en chokladaffär stod de uppradade så här...
Här är en asiatisk turist i en godisbutik.
Ute var det en ganska grå dag!
Efter att jag hade mått illa tyckte vi det var bäst att ta ett lite lättare och nyttigare aftonsmål, i form av blåbärsyoghurt.
Upptäckte bara till min förfäran att min platssked hade gått sönder, så jag var tvungen att ösa utan handtag. Blev lite kladdigt då!
Sen shoppade vi! ...eller jag! Eftersom Emelie tydligen hade satt upp något slags shoppingförbud åt sig själv på några veckor...
Här är jag efteråt med en postshopaholicartad tillfredsställelse!
Gissa vad detta är?
Det är en belgisk våffla med jordgubbar och glass.
Med andra ord kan man säga att det är 6,50 Euro.
Med andra ord än de andra kan man säga att det med tanke på priset snarare bör ses som en kulturupplevelse än som en efterrätt.
Emelie den snåljåpen tog bara en varm choklad! :P
Här är det lilla eländiga åbäket som pinkar på allmän plats!
Vår underbara kvällsvandring bland stans restauranger och barer (som vi inte gick in i, utan bara insöp atmosfären av) var pricken över i, och gjorde min Brysselweekend till en riktig höjdare!
...inte.
Därför är följande inlägg frivilligt att läsa!
När jag hade klivit av tåget i Bryssel var både Emelie och jag lite lagom hungriga så vi begav oss ut i stan för att leta reda på en trevlig restaurang, och hamnade på en smådyr pizzeria. Precis när vi hade satt oss kom jag på att jag lovat att sms:a Claudia när jag var framme, så att hon slapp oroa sig för att något hade hänt.
Kyparen kom och ville ta beställning, och eftersom jag inte hunnit titta på menyn än sa vi att vi inte var klara. Då sa kyparen att det var bäst att vi beställde på en gång, eftersom köket skulle stänga om tio minuter. Jag hann aldrig läsa igenom menyn, så jag bara pekade på en pizza jag tyckte verkade okej med tonfisk.
Visst smakade den gott, men Emelie och jag blev så stressade av att alla andra gäster gick ut och personalen började släcka ner i lokalen, så vi bad om att få våra kvarvarande halva pizzor i en pappkartong att ta hem i stället.
Det regnade rätt ordentligt när vi skulle gå till metron, så både kartongen och pizzorna blev fullständigt genomdränkta. Emelie åt upp sin nästan direkt när vi klivit in genom dörren, men jag sparade min till morgonen, så att jag garanterat skulle ha en cool frukost!
Vi sov länge, men begav oss senare ut till Europaparlamentets område. Eftersom det var lördag kunde vi inte se några som arbetade där, men man kunde trots det gå omkring bland byggnaderna.
I närheten passerade vi en lekpark... med två attraktioner! Kanske är politikerbarn lite mer allvarsamma än vanliga barn?
Jag hatar att jag ibland står sådär fult med fötterna! Jag gör det på vissa kort när jag inte riktigt vet var jag ska göra av mig själv om fotografen ta för lång tid på sig...
Vi var tvugna att ta ett till likadant kort, fast när jag står med bägge fötterna stadigt på jorden. Dock valde jag att publicera detta i stället, så att ni förstår vilka problem jag har ibland!
Till lunch blev det belgiska pommes, som belgarna är överstolta över! De inbillar sig att deras strips är av finare valör än någon annanstans. De har visserligen rätt, men inte så rätt som de själva tror...
Här började det spöregna, så kön flydde in under taket!
Man får pommesen i strut.
Efteråt mådde jag så illa att jag knappt kunde gå, och vi fick stanna till på gatan för jag trodde jag skulle spy. Men det är ju inte så trevligt att spy ute bland folk, så vi gick in på McDonalds där det fanns toaletter. Jag tillbringade så lång tid där att det blev kö utanför, men jag spydde inte i alla fall...
Jag gick i stället upp till Emelie som satt med någon annans bricka vid ett bord, så att det skulle se ut som om hon själv hade ätit... och där satt vi i ca 45 minuter så att jag skulle få ta igen mig.
Vi kom på att det var den blöta tonfiskpizzan som hade gjort mig illamående, och stripsen hade bara gjort det värre. Hur som helst kände jag mig bättre igen sen, så vi gick snart ut tillbaka...
På utvägen slogs vi av hur bra man förstår nederländska! Eftersom Belgien är tvåspråkigt måste de ha alla skyltar på båda språken. Här är ett exempel på en frukostannons med espresso och croissant.
Har ingen aning om vad det står överst på franska, men vem som helst kan ju läsa under att det står "Läcker, vacker var den!"
Symbolen för Bryssel är en liten naken pojke som kissar. Den finns på alla souvenirer, och i ett skyltfönster till en chokladaffär stod de uppradade så här...
Här är en asiatisk turist i en godisbutik.
Ute var det en ganska grå dag!
Efter att jag hade mått illa tyckte vi det var bäst att ta ett lite lättare och nyttigare aftonsmål, i form av blåbärsyoghurt.
Upptäckte bara till min förfäran att min platssked hade gått sönder, så jag var tvungen att ösa utan handtag. Blev lite kladdigt då!
Sen shoppade vi! ...eller jag! Eftersom Emelie tydligen hade satt upp något slags shoppingförbud åt sig själv på några veckor...
Här är jag efteråt med en postshopaholicartad tillfredsställelse!
Gissa vad detta är?
Det är en belgisk våffla med jordgubbar och glass.
Med andra ord kan man säga att det är 6,50 Euro.
Med andra ord än de andra kan man säga att det med tanke på priset snarare bör ses som en kulturupplevelse än som en efterrätt.
Emelie den snåljåpen tog bara en varm choklad! :P
Här är det lilla eländiga åbäket som pinkar på allmän plats!
Vår underbara kvällsvandring bland stans restauranger och barer (som vi inte gick in i, utan bara insöp atmosfären av) var pricken över i, och gjorde min Brysselweekend till en riktig höjdare!
Kommentarer
Postat av: Lisen
Uppskattar alla fina bilder!
Trackback
