Sofia

Steg ensam upp med Tony i morse. Vi båda var på särskilt gott humör, och jag gick ner och dukade frukostbordet medan hon gjorde sig klar.
På köksbordet stod en jättestor adventskalender, som Claudia måste ha ställt dit i natt när hon åkte hemifrån.
"Kolla vad som står där till dig!"
Tony flög över sin massiva kalender och fick ut ett tärningsspel ur lucka nummer ett. När vi senare mumsat i oss halva frukosten, tittar Tony underligt på mig och säger:
"Din kalender står runt soffan"
Jag vänder mig om och inser att det står en massa små papperspåsar med Pippi Långstrump-tryck fastsatta med klädnypor i ett lila hopprep runt soffan. Kände mig vid det tillfället väldigt trögtänkt, som att någonting inte riktigt gick fram...
"Är det min? Nej, det kan det ju inte vara" Tyckte det var extremt orealistiskt att jag skulle ha något som helst att göra med de där små påsarna. Vid en närmare titt stod det i alla fall klart att det var en kalender, då påsarna var numrerade 1-24.
"Är du säker på att det är min?" frågade jag Tony häpet.
"Ja, det vet jag helt säkert, för jag och mamma fixade i ordning den tillsammans en gång när du var borta."


Jag såg nog ut som en fågelholk där minst en häger hade kunnat flyga in! Tänkte att jag ju i alla fall kunde öppna påse nummer ett och kolla vad som var i. Inuti första påsen låg en 100g chokladkaka, och det började då sakta gå upp för mig att det kanske verkligen var min adventskalender... och att jag helt enkelt bara har hittat en helt fantastisk au pair-familj!


Tony och jag skulle föreviga hur glada vi var för våra kalendrar. Fotot blev så här:


"Du måste ta hem påse 22, 23 och 24 till Sverige, eftersom du inte är här och kan öppna dem då"
"Åh, har ni lagt grejer i de påsarna också?! Jag trodde 21 skulle vara den sista för mig."
"Nej, men i 21 har vi lagt något speciellt, för att det är din sista dag... Men jag säger inte vad det är!"
"Nej, det vill jag ju inte veta nu, då blir det ju ingen överraskning."

Vi åt klart vår frukost, båda på ännu bättre humör än förut!

"Jag vet vad som ligger i påse 21!"
"Ja, men säg inte"
"Jag kan säga en ledtråd."
"Nej, jag vill inte veta."
"Men jag kan säga en ledtråd som är så svår att du ändå inte kommer på!"
"Nej"
"mhm...men det är något väldigt speciellt i alla fall."