Hur man campar längs med Hjälmaren

Förra året i maj arrangerade skolan ett utbyte med Belgien, och jag fick hem en snubbe vid namn Dimitri. Vi har inte hörts av speciellt mycket under året så man skulle lätt ha kunnat tro att vår bekantskap skulle rinna ut i sanden.

Det var fem dagar innan jag skulle flytta till Tyskland som jag fick ett mejl av Dimitri och hans vän Kristof; att de skulle komma och hälsa på oss redan nästa dag! Just det... nästa dag klockan 11 skulle de anlända på Bromma flygplats!
Detta samtidigt som jag fortfarande jobbar, läser sommarkurs på KTH, planerar min flytt och noggrant planerar så att jag ska hinna träffa mina kompisar på kvällarna. Iiiiinte så lägligt för ett besök från Belgien alltså! ...men vad gör man inte om inte åtminstone erbjuda dem husrum över en natt (eftersom de uppenbarligen räknat med detta).
Kvällen när de kom hade jag sen innan planerat att hitta på någonting tillsammans med min vän Isac, och det var någonting jag inte tänkte rubba på för deras skull, så mina föräldrar fick agera värdar för kvällen. När jag kom hem vid halv tolv sov alla redan så sött!

Dagen efter var det min tur att vara trivsel-Torsten, och så här såg det ut vid frukostbordet den morgonen.

Dimitris smaklökar kinkar sig lite och till frukost äter han bara vitt rostat bröd utan smör eller annat pålägg tillsammans med lite apelsinjuice.

De hade alltså kommit från Belgien för att campa längs med Hjälmaren (när man läser detta bör man fnissa), så jag skulle köra dem in till Ekeby-Almby varifrån de skulle gå in till stan.
Dimitri sa "I really like this country. That's weird". Jag visste inte vad jag skulle svara på det så jag log bara.

På vägen dit kände jag för att introducera dem för lite svensk kultur så jag lärde dem att säga "Stig-Helmer-frilla" (med tanke hur Dimitris hår såg ut när han gick upp) men det tyckte de var svårt att uttala.
Så då lyssnade vi på svennebanan och jag lärde dem att säga just svennebanan. Det gick bättre!

Jag hade lite tid över så jag passade på att gå med en liten sväng på vandringsleden innan jag var tvungen att dra hem igen i bilen. Jag fick då bära Kristofs ryggsäck. Kolla hur jag ser ut som en tysk redan!!! En tvättäkta tysk turist!




När vi gått ett tag passerar vi ett område med hus och Dimitri och Kristof vänder sig båda om och pekar "Vad är det DÄR??" på en gammal brun midsommarstång. De såg ut att tro att det var ett religiöst monument eller något liknande för de vart alldeles över sig givna...
Därför lät jag oss inte gå förbi utan att provdansa runt den, så att de skulle se vilken funktion den fyller!
Vi drog fyra danser, räven raskar över isen, karusellen, små grodorna och vi äro musikanter...
Här får ni se ett smakprov!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback